"Med Bibeln i ena handen och Barnkonventionen i andra"
- Att arbeta med teologisk reflektion i förändringsarbete
Seminarium om Barns rättigheter i Kibondo, Tanzania, februari 2017. Personerna på bilden är med i FPCTs styrelse i Kibondo. Fotograf: Andreas Dagernäs
Ett av EFKs ledord i det internationella arbetet är ömsesidighet. Just det faktum att våra samarbetspartners är kyrkorörelser gör att vi behöver lära av varandras teologiska tolkningar, i synnerhet med tanke på att våra kulturer ofta skiljer sig åt i mycket hög grad. Också med tanke på den börda som historien bär, där västerländsk kultur har haft (och fortfarande har) ett dominant företräde i tolkning av Bibeln. Ett exempel där detta är tydligt är arbetet med barns rättigheter i region Afrika. Andreas Dagernäs, regionledare, berättar här om arbetet.
”I region Afrika har vi sett vikten av detta försök till gemensam bibeltolkning i arbetet med Barns rättigheter. Rättighetsbegreppet har en delvis negativ laddning i flera av partnerkyrkorna. Det var långt ifrån självklart att introducera ämnet som ett övergripande program när vi startade 2015. Tal om barns rättigheter sågs många gånger som en västerländsk import som nästan blev en återupprepning av imperialism. I en del fall fanns det goda skäl till kritik, till exempel i Centralafrika där väpnade rebellgrupper använde sig av barnsoldater, vilket gjorde talet om rättigheter för barnen svårsmält. Men genom att låta partnerkyrkornas styrelser arbeta i egna grupper med Bibeln i ena handen och Barnkonventionen i den andra så lades en teologisk grund för resten av förändringsprocessen.
Det var början av en resa där teologisk bearbetning blev ett av inslagen. Här gjordes flera viktiga upptäcker av Bibelns budskap om barns betydelse. Vi alla upptäckte också skillnader i våra respektive kulturer, med både styrkor och svagheter. Detta mynnade sedan ut i att programmet bytte namn till Rights and Responsibilities (R&R)
Öppnas i nytt fönster. vilket var en anpassning till vad man dels såg i Bibeln, dels såg i den afrikanska kulturen.
Genom att börja med teologin fanns det därför förutsättning att nå beslutsfattare och personer i kyrkornas ledningsfunktioner, vilket sedan öppnade dörren för vidare arbete i respektive organisation och ut i samhälle.”
